Nytt år, nya möjligheter, och nya utmaningar. Inga nyårslöften är avlagda, men däremot har vi i familjen diskuterat en ambition, och en strategi, för 2022, så vi kan leva ut våra några av våra nya drömmar 2023.
Några av våra kära, gamla grannar från Älvsala var här och firade nyår, och vilken härlig nystart på året och livet det blev!
Helena sa helt enkelt som det var, utan krusiduller. Ta er i kragen, ni har blivit helt förslappade!
På Helenas egna, helt fantastiskt, underbara, rättframma, omtänksamma sätt. Inte ta er i kragen jobbmässigt, eller karriärmässigt, eller livsmässigt, utan damma av er det gamla och börja om på nytt. Tack för det Helena, vi behövde den påminnelsen.
Ja, så Daniel och jag satt i badet härom..månaden och pratade om hur vi skulle se 2022 framför oss. Vi är rörande överens om att vi lämnar nu tre års kamp, och ett års vila och återhämtning, bakom oss. Vi ska ta oss i kragen och gå med raska steg rakt in i framtiden. Inte se tillbaka på det som varit, utan försöka se en ny framtid som kanske kommer bli ljusare och enklare.
2022 ska vi fortsätta med det vi började förra året, att leva billigt, och enkelt, och ta tillvara på det naturen förser oss med.
Vi har bunkrat kött, fisk, svamp, bär och bröd i frysarna, vi har torkat kött och svamp, och torrvaror. Vi behöver bara det enklaste av allt ,och lever gott ,och äter gott, med minimalistiska medel.
När jag startade skriva på den här bloggen, 2014, för 7,5 år sedan, jobbade jag på Paradox, numer börsnoterad dataspelsjätte. Det har hänt så fantastiskt, oerhört mycket sedan dess. Några av mitt livs största milstolpar, vinster, förluster, resor, minnen, och också djupa sår och ärr för livet.
Allt finns dokumenterat, så ingen mening att dr det igen, så vad kan vi göra för att använda de här erfarenheterna till vår fördel? Vilken lärdom kan vi ta till oss av våra erfarenheter och gå visare framåt?
Sustainable Living, ett hållbart levnadssätt. Inte mycket har förändrats sedan 2014 i hur vi tänker kring mat och när- och härproducerat, vilt, säsongens grödor, klimatsmart, återbruk, att vörda och ta vara på naturen. Vi har plastbantat över åren och bytt ut det mesta till trä, glas och metall, vi förbrukar mindre el och återanvänder, lagar och återbrukar allt vi kan. Vi har gjort en sport av att slänga så lite som möjligt.
Att laga mat från grunden med härproducerade råvaror, som oftast är utbytta mot tjänster, är liksom hjärtat i vårt leverne. Vi kan cykla eller ta sparken till affären, vi kan odla på tomten, vilket vi kommer sätta igång med ordentligt till våren då jag ska anlägga en terass med odlingslådor bakom huset. Vi jobbar hemifrån, kör sällan in till stan, åker längdskidor, tar långa promenader, cyklar, paddlar kajak, simmar…
Tempot här, i lilla Sörefors, i Lit, utanför Östersund, i Jämtland, är som ett magiskt ultrarapid. Utan att jag ens är uttråkad. Det finns ingen hets. Det finns ingen stress. Och den stress som skulle kunna finnas har jag ganska effektivt dövat med promenader i naturen, i regn och rusk, ur och skur, i solsken som månsken som norrsken. Längdskidor när underlag medger.
Padrino fyller tre i år, 21 maj, och han har blivit en ren fröjd att vara med. Han är fortfarande väldigt skarp, sin mamma Miras största stolthet skulle jag gissa. Han kan inte umgås med alla, och får inte heller träffa alla vi umgås med då han inte accepterar alla som Goblin gjorde. Till och med Mira var enklare att introducera till nya människor, men hon var svårare på andra sätt.
Padrino har sin tomt, sin familj, några få människor i vår närhet, och nu också lilla Harley. Precis som med Mira så hände karma, det bara hände, och det fanns inga som helst tvivel alls om att lilla Harley skulle flytta hem till oss.
Harley Quinn, eller Fontvisho’s Jasmine Harlequin, kom till oss innan jul. Som det perfekta lilla julklappen, det lille gossebarnet i vassen, eller vänta nu, den lilla frallan från Sälen.
5 kg ren attityd, när hennes kullsyskon sprang åt ett håll, tog hon en annan väg. Självständig, tuff som ingen annan, lyhörd, lättlärd, klok, och helt enkelt underbar. Mira i ett nötskal, utan Miras dåliga erfarenheter och rädslor.
Mira har fattats mig, mer än jag kunnat tro, då vi fick ha henne alldeles för kort stund. En omplacering som ändå var ämnad att leva med oss. Harley, är som Mira reincarnated.
Lilla tuffa Mira, sälpälsen, älskvärda, kloka Mira. Hon skrämde slag på de flesta hon träffade, men de hon släppte inpå livet älskade henne, och förstod henne. Hon var liten och tuff. Men skadad. Hon hade fått några jobbiga, tråkiga erfarenheter som gjorde henne lite ”svår”. Jag älskar svår. Jag är svår. Diesel är svår. Mira var svår. Padrino är svår.
Harley är enkel. Som Mira utan det trasiga bagaget. Harley är som Mira. Fast enkel. Harley fyller en abyss av saknad, och äntligen kan jag skratta åt alla Miras egenheter och typiska särskiljaktigheter, utan att känna den isande saknaden. Hon kommer för all tid vara saknad, men det gör inte lika ont längre, och redan när jag såg Harley första gången visste jag att det var meningen att hon skulle flytta hem till oss. Det fanns liksom inget annat alternativ. Karma.
Nu har hon tagit hela familjen med storm och hon bossar runt Padrino like a Queen. Like a Boss! Como la Reina del Sörefors!
Vi ska ha kul, Harley och jag, vi ska gå på valpkurs, som Daniel gjorde med Padrino. Vi ska gå på tur med Ullis och Elton, och njuta av den Jämtländska naturen.
Tillbaka till bloggen. Ungefär samtidigt som jag startade och började skriva snubblade jag på en publikation som jag har haft med mig hela tiden och som ligger mig varmt om hjärtat. LeAnne Brown (klicka här för hemsidan) har skrivit en bok/pdf som hon sprider gratis och som laddats ner men än 15 miljoner gånger. Den heter Good and Cheap, Eat well on $4 / Day. Du kan ladda ner den här (klicka här för att ladda ner).
USA har ett food stamp system till de som lever på existensminimum, i Sverige kallas det förbehållsbelopp, det man får behålla om Kronofogden gör en utmätning av lön.
Normalbeloppet för en ensamstående vuxen är 5 157 kr och det ska täcka mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar, andra mindre utgifter för tillfälliga behov. (Saxat från Kronofogdens hemsida.) 8 520 för makar och 3 150 för barn över sju år.
Enligt Konsumentverket är matkostnaderna för oss tre beräknade till 8 020 kr per månad, dvs 267 kr per dag eller 89 kr per dag och person. Tre mål mat, så 30 kr per mål mat om dagen. $4 om dagen är ca 40 kr så vi har det betydligt bättre i Sverige.
Att köpa i storpack och göra storkok och frysa in är ett sätt att äta billigt och ekonomiskt. Att handla efter säsong är ett annat. Att jaga, fiska, samla är så klart optimalt. Att ta tillvara på ALLT är ett måste. Istället för att slänga ben, skal och blast, och örtstjälkar i komposten kan det frysas in för att samlas ihop och koka buljong på. Att idka byteshandel är något vi verkligen brinner för, att slipa en kniv mot en limpa bröd eller en köttaskank till exempel, att främja de lokala producenterna. Att bo lantligt och kunna odla på en liten lott är guld värt.
Vi ska ha kul. Vi ska må bra. Allt annat är mindre viktigt.
Kram,
El & Harley <3
Lämna ett svar