För snart tjugoett år sedan föddes mitt första barn. Det var i och för sig inte jag som gjorde något av jobbet, eller kan ta åt mig något av äran, men min brorsson William kom till världen med buller och brak. Pappa Pier (min storebror) och mamma Lisa kan vara sjukt stolta över min förstfödde! 😉
Två år senare kom hans syster, min älskade Tilde, som är en avbild av mig själv för tjugo-trettio-fyrtio år sedan. Vilket driv och vilken attityd! Henne ska vi hålla koll på, hon kommer att gå precis dit hon vill.
Två år efter det kom min första systerdotter, Felicia. Vilken otrolig tjej! Smart, så otroligt smart. Och vacker som en soluppgång. Men smart, sa jag smart?
För snart tretton år sedan kom min andra systerdotter Melanie, som i princip är som Diesels storasyster, och jag träffade min man Daniel som kom med Douglas, som då var tio år, och Rebecca då fjorton.
Bara ett år senare kom min egen, biologiska, son, som jag faktiskt både gjort och fött själv. 😉
Jag är så otroligt rik på kärlek och familj.
William och jag har alltid delat intresset för mat och dryck, och i min ”ungdom”, när lillfisen var yttepytteliten och jag jobbade på caféer och restauranger kom han alltid och hälsade på och fick komma ”bakom” och tittade storögt på när mat tillreddes och drinkar skakades, kaffe maldes och latteart utfördes.
Under mina år på F12 Gruppen följde han med ett otal gånger och fick inspiration och åt god mat, träffade Melker och Danyel och Marco och Jonas och alla underbara, talangfulla kockar.
Sedan helt plötsligt var min lilleman antagen till Internationella Hotell och Restaurangskolan, och började tävla i kocktävlingar, och började vinna! Unga ekokockar, årets kockelever, gymnasiet SM, stipendier, gastro.
William brinner för samma typ av mat, råvaror, och tillagning som jag, men jag är mer ”rustik” och slarvig, medan William kan göra stjärnuppläggningar och femstjärniga konstellationer. Han får hålla sig i kragen för att inte göra det för svårt för oss ”hemmakockar”.
För en tid sidan, innan vi flyttade upp till Jämtland, träffades vi efter nästan ett halvår, åtskilda av korona-karantänen. Åh vilken saknad! Fasters lilla… nåja, snart två meter långa och tjugo fyllda! Vi pratade framtid och drömmar, han bjöd på en tjugoårig champagne som han fick av sin mormor när han fyllde tjugo. Vi pratade restaurangkoncept.
William lagar helst ekologiskt, helst här- eller närodlat, efter säsong, och vad som finns för dagen. En nyfångad fisk, en egenodlad gurka och tomat, vilt som någon i vår närhet kommer med.
Vi jobbar bra ihop Lilleman och jag. Han lagar mat och jag serverar. Beprövat och klockrent. Nu ska vi samarbeta här, på bloggen!
Konceptet är detsamma som alltid; hållbart, klimatsmart, hälsa, ekologiska och närproducerade livsmedel, efter säsong och tillgång. Egenfiskat, och kanske någon gång i framtiden även egenjagat, men än så länge ringer vi till grannar, släktingar och vänner när vi vill ha viltkött!
Naturen runt där vi bor, William på Värmdö i Stockholms skärgård, och vi i Östersund i Jämtland, bjuder på svamp, bär, och diverse ”ogräs” som inte bara är ätbart och gott, utan dessutom nyttigt och använt som medicinalväxter sedan urminnes tider.
Låt oss gå tillbaka till ett levnadssätt där livsmedel tas om hand, inget slängs, rester blir nya, spännande rätter, och vi försöker ersätta frysar och elektricitet med rökt, torkat, saftat, syltat, saltat… ja ni fattar. Back to the roots och till mormor och farmors sätt att hantera naturens guld i tider av krig och fattigdom. Med respekt och vördnad.
Vi har märkt ett stort ökat intresse för naturen och självhushållning de senaste åren, och absolut inte minst efter covid-19s framfart, när gränser stängdes, och länder och samhällen blev tvungna att vara självständiga.
Naturens råvaror är inte längre något som kan slitas och slängas, utan måste tas om hand, bevaras, sparas, hushållas. Vattnet kan sina i brunnarna, har senaste torkan talat om för oss. Bränder, klimatförändringar, isar som smälter, extremt väder och torka.
Jag tänker inte ens gå in på djurhållningen. Jag ser rött! Jag blir galen. Men vi får ebola, fågelinfluensor, svininfluensor, corona, böldpest! Vi blir antibiotikaresistenta för köttet vi äter innehåller så mycket skit för djurhållningen är skit. Om jag får önska skulle INGEN äta nåt annat än välmående, friska djur som behandlats med kärlek och respekt.
Jag har sagt det förr, jag säger det en gång till. Vi äter bara viltkött, eller kött från svenska, ekologiska gårdar där vi vet att djuren mått bra under sina liv och msc’märkt fisk och skaldjur, alternativt egenfiskat i rena vatten. Rent och ekologiskt är NÖDVÄNDIGT för vår framtid.
Så, med det sagt, välkomna min stora stolthet, William, till bloggen!
Kram,
Världens stoltaste faster Nor
PS, jag lovar att detta är det sista pinsamma inlägget från mig, tror jag, kanske. Om jag måste. <3
Lämna ett svar