småländska signalkräftor

Kräftskiva…

Inte bara bör kräftorna vara av bästa kvalitet – de ”bör” vara svenska signalkräftor och havskräftor från västkusten. 😀

Nä då, men vi tycker att det är värt varenda krona att lägga ner några hundralappar extra på färska, svenska, kräftor jämfört med importerade, frysta kräftor. Traditionellt ska vi bara äta kräftor i augusti, så om vi lägger ner extra pengar på svensk oxfilé på nyårsafton och dyra svenska jordgubbar till midsommar så är detta ett ypperligt tillfälle att tänka på kvalitet och närproducerat och inte kvantitet. Det är dyrare med färska svenska kräftor. Men oohhhh vilken smaksensation, och vilken skillnad. Är kvalitén på kräftorna god behöver man inte göra sig besväret att koka en ny lag att lägga kräftorna i. De är goda precis som de är!

Kräftor intas ofta i kombination med öl och nubbe. Då kan det vara smart att laga några traditionella tillbehör till kräftorna; som pajer av olika slag, kantarellpaj och västerbottensostpaj är nog vanligast. Vi gjorde en paj med kantareller, knaperstekt sidfläsk och kryddost och en enkel tacopaj till barnen.

Bröd och ost är vanligt med, gärna fröknäcke med västerbottensost och kryddost.

Härligt kitschigt pyntat bör det också vara! 🙂

Hattar och haklappar är väl ett måste?!

Våra gäster kommer från Island. De har bott här i Sverige många år, men bara varit på en lokal ”gatfest” med kräftskiva i kvarteret de bor. Ska man gå på kräftskiva första gången hoppas jag att någon tar sig tid att visa hur man skalar, äter och njuter av kräftorna. Det ska låta en hel del, och det ska sugas, och smaskas, och surplas. Det ingår. Har man aldrig ätit kräftor tidigare kan det vara både svårt, och kanske till och med ganska oaptitligt. Jag har ingen förståelse för detta men jag har levt i 40 år med kräftor. Är det första gången… ja tänk er själva.

När våra Isländska vänner kom på middag gick vi all in! Hela familjen samlad. Förväntansfulla. Glada. Kitschiga som man bara kan vara på en svensk kräftskiva. 😉

Buffébordet är dukat. Massor med läckerheter, en hink med öl och ekologiska bubblor i en ishink.

Svenska signalkräftor från Småland. Och havskräftor från Västkusten. Krondill, naturligtvis!

Smördegssnurror med olika sorters tapenade och snurror med chèvre och fikon och lite honung. Smördegsrullar med olika fyllningar är gott och mättande. Vi köpte flera olika sorters tapenade till kexen som vi bredde på färdigkavlade smördegsplattor och rullade ihop och skar som vanliga kanelbullar i centimetertjocka rullar. Sen gjorde vi några rullar med chèvre och färska fikon med lite honung på. In i ugnen på 200° tills de fått fin färg, ca 15 minuter +-5 minuter.

Crostini med olika sorters tapenade.

Mandelpotatishalvor med löjrom, laktosfri smetana, rödlök och dill.

Paj 1: Tacopaj till barnen

Paj 2: Kantarellpaj med sidfläsk och kryddost

Bägge pajarna har smördegsplattor i botten och en äggstanning över fyllningen.

Äggstanning till 1 paj
2-3 ekologiska, gärna närproducerade ägg
2-3 dl mjölk
Salt och peppar
Vispa ihop allt i en skål och slå på pajfyllningen i det förgräddade skalet.

Daniel pusslade ihop de färdiga smördegsplattorna minutiöst som förgräddades i fem minuter innan fyllningen lades i.

I tacopajen stekte jag en tacofärs med hemgjord tacokrydda och toppade med riven kryddost och äggstanning. I kantarellpajen smörstekte jag kantareller tillsammans med tärnat, rökt sidfläsk och toppade med riven kryddost och äggstanning. Sedan fick de gå klara i ugnen i ca 40 minuter tills de fått fin och jämn färg.

Pojkarna sörplade saft direkt ur tillbringaren! Jag älskar den här bilden på tre pojkar – tre hårfärger!