Fiskefrågan är en kluven men väldigt intressant fråga.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk två till tre gånger i veckan, men att vi ska se upp med vissa fiskar. Världsnaturfonden WWF säger att vi ska välja miljömärkt fisk från ett fiske som främjar hållbarhet och inte utarmar haven eller påverkar fiskebeståndet negativt. Jag ska försöka bena ut det här (pun intended) så vi kan välja fisk efter både livsmedelsverkets rekommendationer och som främjar ett hållbart fiske.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket rekommenderar att vi är försiktiga med fiskar som kan innehålla höga halter av dioxin och PCB.  Dessa fiskar är strömming från Östersjön, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern och Vättern.

Dioxin och PCB är miljögifter som, vid höga halter, kan påverka vårt immunförsvar, centrala nervsystemet och misstänks påverka vår möjlighet att få barn samt även öka risken för att få cancer. Mer än hälften av strömmingen som tas upp i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken har höga halter av dioxiner och PCB. Problemet är att du inte vet vilken strömming som är onyttig. Därför rekommenderar Livsmedelsverket alla strömmingsälskare att nöja sig med ett mål i veckan. Barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande mammor är extra känsliga och bör inte äta strömming oftare än några gånger per år.

Livsmedelsverket rekommenderar också att vi inte äter fisk som kan innehålla kvicksilver oftare två till tre gånger per år under tiden man försöker bli gravid, liksom under graviditet och amning. Det gäller abborre, gädda, gös och lake och stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka.

Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta strömming från Östersjön, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan.

Världsnaturfonden WWF

Så vad säger Världsnaturfonden WWF om fisket då? Jo, att vi ska välja miljömärkt fisk från ett fiske som främjar hållbarhet och inte utarmar haven eller påverkar fiskebeståndet negativt. Det finns tre olika märkningar att kika efter i fiskdisken.  MSC, ASC och KRAV.

MSC – MARINE STEWARDSHIP COUNCIL

MSC är en internationell organisation som certifierar och miljömärker fisk- och skaldjursprodukter.  De arbetar tillsammans med fisken, företag, forskare, miljöorganisationer och allmänheten och har tagit fram regler för hur ett hållbart fiske ska bedrivas som bevarar mångfald, produktivitet och ekologiska processer i havet.

Bland annat bedömer MSC hur fiskbestånden ser ut, tar fram åtgärder för att minimera bifångst och ekosystempåverkan samt ställer krav på goda arbetsförhållanden ombord på fiskebåten.  Om du ser märket i fiskdisken så kan du med gott samvete äta den märkta fisken eller skaldjuret och bidra till en mer hållbar livsstil.

ASC – AQUACULTURE STEWARDSHIP COUNCIL

ASC grundades 2010 av WWF och IDH ( Dutch Sustainable Trade Initiative ).  ASC är en oberoende icke vinstdrivande organisation med globalt inflytande.

ASC har som mål att vara världens ledande certifiering och märkningsprogram för ansvarsfullt odlad fisk och skaldjur . ASC’s primära roll är att hantera de globala standarder för ansvarsfullt vattenbruk, som utvecklats av WWF Aquaculture Dialogues.

ASC arbetar med vattenbruksföretag, skaldjurs processorer, detaljhandel och matserviceföretag, forskare, miljögrupper och konsumenter för att känna igen och belöna ansvarsfullt vattenbruk genom ASC Aquacultures certifieringsprogram och skaldjursetikett. För att främja bästa miljömässiga och sociala val när man köper fisk och skaldjur. Samt för att bidra till att omvandla skaldjursmarknader mot hållbarhet .

KRAV

KRAV är en svensk ekonomisk förening som står för en hållbar livsmedelsproduktion.   KRAV-märkt fisk innebär att fiskaren/producenten har bedömts och godkänts enligt organisationens regler. KRAV har tillsammans med sin norska systerorganisation Debio utvecklat gemensamma regler för odling av laxfiskar. I dag kan man köpa KRAV-märkt lax från Norge. Krav har också regler för vildfångad fisk och skaldjur som bland annat fokuserar på hållbara bestånd, selektiva fiskemetoder och koldioxidutsläpp vid fiske.

 FISKLISTAN

Världsnaturfonden WWF har sammanställt en lista med vilka vanliga fiskar vi kan äta utan att påverka miljön negativt, samt även vilka fiskar vi ska undvika. Jag har sammanställt den listan här och skrivit ut förkortningarna så det är enklare att läsa men du kan med fördel ladda hem deras fisklista för att ha i plånboken/telefonen om du blir osäker när du ska välja fisk. Du hittar fiskguiden här.

 

ÄT GÄRNA 

Världsnaturfonden WWF har grönmarkerat de bästa valen av fisk i en behändig lista. Bestånden är rikliga och fisket och odlingarna förvaltas på ett mer hållbart sätt. Alla fiskar och skaldjur som är certifierade enligt MSC, ASC och KRAV är ok att äta.

Abborre från Hjälmaren och Vättern

Alaska pollock från Nordöstra Stilla havet

Odlad Blåmussla

Burfångad Havskräfta

Kolja fångad med långlina från Kattegatt, Skagerrak, och Norge

Burfångad Krabba från Sverige

Kungskrabba från Norge

Lax och öring från Nordöstra Stilla havet

Makrill fångad med lina

Handplockad Pilgrimsmussla

Odlad Regnbåge från Danmark 

Odlad recirkulerande Röding/fjällröding

Garnfångad Sej från Island

Sill/strömming

Skarpsill från Östersjön

Linfångad Svärdfisk från Nordvästra Atlanten

Odlad recirkulerande Tilapia 

Selektiv ringnotfångad Tonfisk bonit, skipjack från Stilla havet

Garn- eller långlina fångad Torsk från Barents hav och östra Östersjön

 

VAR FÖRSIKTIG MED

Tänk efter! Dessa fiskar och skaldjur är gulmarkerade för att det finns en viss osäkerhet kring fisket och odlingsmetoderna. Titta alltid efter miljöcertifieringen från MSC, ASC och KRAV. Hittar du ett eller fler av de tre certifikaten är det ok att äta.

Abborre från Nord Europa, Östersjön, Vänern och Mälaren

Alaska pollock från Nordvästra Stilla havet

Garnfångad Bergtunga från Island

Trålad eller fällfångad Bläckfisk

Flundra, skrubbskädda från Östersjön 

Svensk Gös från insjöar och Östersjön

Trålad Norsk Havskräfta från Skagerrak och Kattegatt 

Trålad Hoki

Burfångad Hummer från Nordvästra Atlanten och Sverige 

Odlad och långlinefångad Hälleflundra från Norge 

Garn- och långlinefångad Kolja från Nordsjön, Barents hav och Island 

Krabba

Garn- och långlinefångad Kummel från Nordsjön

Linfångad Lake

Odlad Lax, öring från Norra Europa och Nordväst Atlanten

Odlad och långlinefångad Liten hälleflundra från Norge 

Garn- och långlinefångad Långa

Makrill från Nordvästra och Nordöstra Atlanten

Garnfångad Marulk från Island

Nordhavsräka från Barents hav 

Handplockade Ostron från Skagerrak och Nordsjön

Odlad och garnfångad Piggvar

Odlad Regnbåge från Norra Europa

Odlad Röding/fjällröding

Garnfångad Rödspätta

Sej

Sik från Bottenviken, insjöar och Östersjön

Siklöja från Bottenviken och Vänern

Garnfångad Sjötunga, tunga

Skarpsill från Nordsjön och Skagerrak 

Sötvattenkräfta

Linfångad Tonfisk bonit, skipjack

Linfångad och ringnot? Tonfisk gulfenad

Linfångad Tonfisk tonggol

Linfångad Tonfisk vit

Trålad Torsk från Västra Östersjön och Barents hav

 

LÅT BLI

Undvik dessa fiskar från ohållbara bestånd och/eller odlingar som skadar miljön och de arter som lever där. Titta alltid efter miljöcertifieringen från MSC, ASC och KRAV. Är fisken märkt med någon av dessa är den ok att äta trots att den är rödmärkt.

Trålad Bergtunga 

Trålad Blåmussla, pilgrimsmussla

Trålad och garnfångad Bläckfisk

Flodkräfta

Flundra, skrubbskädda från Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt 

Gädda

Gös från Norra Europa, insjöar och östra Östersjön

Haj, rocka

Havskatt

Trålad Havskräfta

Hoki

Hummer från Norge och Nordsjön

Garnfångad, långlinefångad och trålad Hälleflundra 

Långlinefångad och trålad Kolja från Nordsjön, nordvästra Atlanten och Färöarna

Trålad Kummel

Kungskrabba från Ryssland

Fäll- och garnfångad Lake 

Odlad Lax, öring från nordöstra Atlanten, Ryssland, Östersjön, och Sydamerika

Garnfångad, långlinefånfag och trålad Liten hälleflundra 

Trålad Långa 

Marulk

Nordhavsräka från Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, nordöstra & nordvästra Atlanten 

Pangasius/hajmal

Trålad Piggvar 

Odlad Regnbåge från Sydamerika  

Röding/fjällröding

Trålad Rödspätta från Skagerrak och Nordsjön

Rödtunga

Sej från Barents hav och Färöarna

Sik från Bottenhavet

Siklöja från Vättern

Stenbitsrom, sjurygg

Trålad Sjötunga, tunga 

Svärdfisk

Odlad Tilapia från Sydamerika

Tonfisk blåfenad

Linfångad Tonfisk bonit, skipjack från nordöstra och nordvästra Atlanten 

Ringnotfångad och långlinefångad Tonfisk gulfenad 

Garn- och ringnotfångad Tonfisk tonggol 

Tonfisk vit

Garnfångad och trålad Torsk från Nordsjön, Kattegatt, Skagerrak och Färöarna 

Tropisk räka, scampi, jätteräka 

Uer/kungsfisk

Vitling 

Ål

En del fångstmetoder är inte helt enkla att förstå sig på så jag sökte vidare och hittade en fantastisk guide på Svensk Fisk där de förklarar fångstmetoder. I den beskriver de också vilka fiskar som finns i våra svenska vatten och vilka som är ok att äta, och NÄR enligt eko-systemet. Du hittar deras guide här. Men du kan alltid äta fisk märkt med MSC, ASC och KRAV med gott samvete!

Smaklig måltid!